Marco Goeckes verk Lonesome George är från år 2015. Det gripande och fängslande verket för elva dansare har fått sitt namn efter en jättesköldpadda vid namn Lonesome George (Ensamme George) som levde på Galápagosöarna. Först trodde man att denna över 100 år gamla sköldpadda som dog år 2012 var den sista av sitt slag. Så var det emellertid inte utan representanter för samma art hittades på närbelägna öar.

”Berättelsen om George kunde ses som en symbol för min balett. Dansarna gör också intryck av att vara ensamma, men det är inte heller sant. Det finns hopp”, berättar koreografen. ”Ensamheten är en central del av mänsklighetens tragedi och detta är någonting som enligt mig kan upplevas speciellt intensivt i dans. Människans kropp är ett fängelse: vi begränsas av att inte kunna ta oss ut ur vår kropp. Denna känsla har gett material för mina verk.” Musiken som klingar i Lonesome George är Dmitrij Sjostakovitjs stråkkvartett nr 8 c-moll.

Det originella ‘goeckeska’ rörelsespråket kännetecknas av underliga, rent av surrealistiskt vibrerande rörelser i tiden, rummet och kroppen. Goecke arbetar som ordinarie koreograf vid Stuttgartbaletten och Nederlands Dans Theater. Därtill har hans verk satts upp av bl.a. Hamburgbaletten, Scapino Ballet, Norska nationalbaletten samt dansare vid New York City Ballet. Lonesome George uruppfördes av baletten vid Deutsche Oper am Rhein i Düsseldorf.

Psalmsymfonin är ett verk från Jiří Kyliáns tidiga period år 1978, då han nyligen hade utnämnts till konstnärlig ledare för ryktbara Nederlands Dans Theater. Verket blev en milstolpe på gruppens väg till världsrykte.

Verket har 16 dansare och alla befinner sig på scenen hela tiden. Koreografin illustrerar Kyliáns vision av sin egen grupp: dansarna är en grupp ömsesidigt beroende individer som offrar det mest värdefulla de har till förmån för det gemensamma bästa: sin begåvning och sin personlig¬het. Dansgruppen delar sig kontinuerligt i verket i mindre grupper eller par. I sina rörelser stöder sig och förlitar sig dansarna på varandra.

Psalmsymfonin har fått sitt namn efter Stravinskis musik. Det som i musiken gjorde intryck på Kylián var de mänskliga känslor som kören förmedlar. I verket klingar aggression och känslighet, uppror och förlikning, tvivel och tro. Den andäktiga stämningen i musik och scenografi ger verket en human, kanske rent av sakral ton.

Kylián arbetade länge som chef och koreograf för Nederlands Dans Theater. Under sin betydande karriär har han gjort över ett hundra koreografier. Finlands nationalbalett har haft flera verk av Kylián på repertoaren.