Gå till innehållet

Vi vill se till att den finländska opera- och balettkonsten blomstrar också i framtiden.  För detta ändamål har vi olika fonder som årligen delar ut bidrag och stipendier såväl till konstnärerna som till Operans och Balettens övriga professionella yrkesutövare.

Vill även du vara med om att bygga operans och balettens framtid? Läs mer om våra fonder och bliv konstmecenat.

Maria Mannermaa, sopran

Jag började studera klassisk sång i 18-årsåldern.  Mycket snart började sången intressera mig i så hög grad att jag avstod från drömmen om en karriär som veterinär. De långsiktiga studierna bar frukt och för närvarande är jag fastanställd vid min drömarbetsplats, Nationaloperan.

Arbetet som operasångare i kören är underbart, men också krävande. Sångrepertoaren är verkligen mångsidig, vilket betonar yrkesfärdighetens och röstvårdens betydelse. Precis som musikinstrumenten kräver service, måste också sångarna ha kontinuerlig omsorg om sitt instrument, dvs. rösten och kroppen. Kurser och tävlingar ökar motivationen att utveckla den egna rösten. Det är värdefullt att få stöd för att delta i kurser som ofta är synnerligen dyra. Med stipendiet som jag fick 2016 deltog jag i en mästarkurs. På samma gång deltog jag i Kangasniemi sångtävling och fick andra pris.

Matti Ahdes fond

Minna Linnove-Pulakka, altviolinist

Jag blev intresserad av klassisk musik redan vid mycket unga år. Jag minns hur jag lyssnade på musik i hemlighet, då föräldrarna inte lät ett barn i den åldern använda skivspelaren på egen hand. Jag började spela violin i 8 års ålder och 16 år gammal övergick jag till viola.

Jag har fått stipendier för privatlektioner. Vid dem har det gällt att omhulda speltekniken: om man alltid spelar på samma sätt, upprätthåller man inte spelfärdigheten. Då man övar själv och tar lektioner, hålls musicerandet levande. Man får nya idéer och aha-upplevelser − så kan man också spela just detta! På kurser kan man också plötsligt komma ihåg någonting gammalt som genom åren fallit i glömska. Kurserna så att säga aktiverar gamla färdigheter.

Alfons Almis fond

Emrecan Tanış, dansare & koreograf

Jag kom till Finlands Nationalbalett år 2010. Jag har varit här i nio år och detta kompani är som en familj för mig. Att dansa och göra koreografier är mitt sätt att uttrycka mig själv, att kommunicera med folk och att tala om sånt som är viktigt för mig. Jag älskar att dela med mig av de berättelser som har berört mig mest och att få kontakt med publiken både då jag dansar och då jag skapar koreografier.

Jag fick nyligen ett stipendium för att utveckla mig inom yrket. Med det understödet kommer jag att gå på sommarkurser vid ImPulsTanz i Wien. De har en verkligen mångsidig repertoar och detta kommer att hjälpa mig att utvecklas som dansare och som koreograf.

Kenneth Greves fond

Pipsa Keski-Hakuni, rekvisitör

Jag är utbildad rekvisitör och filosofiemagister med teaterkonst som huvudämne. Min passion är att kombinera hantverk och teoretiska kunskaper till en praktisk helhet som ökar förståelsen.  Jag kom till Operan för 10 år sedan.

Jag sökte ett stipendium för mina studier. Jag skriver som bäst en avhandling vid Aalto-universitetet. Mitt ämne är scenisk gestaltning av djur. Jag forskar i representation av djur på scenen med rekvisita, scenografi och kostym. Det är ett intressant ämne genom att djurforskningen har utvecklats och djurens roll numera även ses som någonting annat än bara att tjäna människan. Forskningen har direkt samband med mitt arbete eftersom man i verkstaden också framställer många djurgestalter. Jag hoppas att min forskning utvidgar scenkonstens djurillustration och kanske visar vägen lite bortom människocentreringen.

Operans och balettens stödfond

Petri Sarkkila, Ljusoperator

Jag har arbetat vid Operan i 18 år. Till mina arbetsuppgifter hör programmering av ljussättningen tillsammans med en ljusdesigner. Det fascinerande med ljussättningen är att den utgör ett så massivt element i en föreställning. Utan ljus skulle det inte finnas någonting att se. En mängd olika stämningar kan skapas enbart med ljus.

År 2016 sökte jag ett stipendium för att delta i det internationella evenemanget Live Design International, som riktar sig till dem som arbetar med liveproduktioner. Workshoparna och mötena med kollegerna var lärorika. Vid evenemanget fick man se och höra hur andra tar sig an olika problem. Samtidigt får man en uppfattning om sin egen nivå i förhållande till de internationella kollegerna. Resan väckte många tankar på hur ljusoperatörens identitet kunde stärkas. Därtill uppkom idéer om hurudan operatörens roll kan vara i framtiden.

Operans och balettens stödfond

Erica Back, mezzosopran

Jag har alltid sjungit i kör och vid yngre år spelade jag valthorn. Från första början var jag inte så passionerat intresserad av opera. Snarare hade jag för avsikt att bli sångpedagog. Jag fick ofta höra att rösten inte räckte till, utan att den var för liten. Det var under studietiden i Sverige som det egentliga intresset vaknade. Jag fick tillfälle att uppträda i en opera tillsammans med världsstjärnan Peter Mattei och en ny värld öppnade sig. Jag förstod vad opera är och blev tagen.

Med stöd av ett stipendium har jag fått sånglektioner av Christiane Iven i München.  Hon är en lärare som kan ge mig just det som jag i detta skede av karriären behöver. Hon har förmågan att förklara allting så väl. Hennes sångtimmar har verkligen varit nyttiga för min sångteknik.

Operasångarnas stipendiefond

Samuli Peltonen,solocellist

Jag har spelat cello i över 30 år. Eftersom pappa är cellist och mamma pianist, så har musiken på ett eller annat sätt alltid följt med mig livet igenom. Den klassiska musiken är i bästa fall omskakande och gripande – där finns känslor av all slag. I operahuset tillkommer dessutom scenkonst, ljus och körsång samt scenografi och kostymer. Det är verkligen fråga om en allsidig verksamhet.

Mitt instrument är en värdefull Giovanni Grancino-cello från år 1702. Den är synnerligen fint byggd och det använda trämaterialet är utsökt. Cellon har klingat i över 300 år på samma tonhöjder och träet som är ett levande material har därmed också lärt sig att klinga. Utan stöd från Värdeinstrumentfonden och Mandatum Life skulle det vara helt omöjligt att få traktera ett instrument av detta slag. Sådana instrument har man inte själv råd med.

Cellon möjliggjordes av Mandatum Life och dess till professionella investerare riktade investeringsobjekt samt Värdeinstrumentfonden i Operans och balettens stödstiftelse.

Viola Länsivuori, balettdansare

Jag har dansat så länge jag kan minnas, sedan jag var ca 5 år gammal. Det är svårt för mig att tänka mig ett liv utan dans, det finns ingen bättre känsla. I höstas gick jag med i Nationalbalettens ungdomsgrupp. Det är härligt men också verkligen tungt.

Jag har sökt stipendium till sommarkurser ett par gånger under de senaste åren samt till provdans utomlands. Erfarenheterna utomlands är viktiga för utvecklingen. Det finns så många goda lärare av olika slag ute i världen. Jag skulle aldrig ha kunnat få såhär mycket kunskap och nya erfarenheter utan stipendium.

Operans och balettens stödstiftelses kapital och stödfond

 

Vill även du vara med om att bygga operans och balettens framtid?

BLIV KONSTMECENAT:

oopperabaletti.fi/donera

FOTON: JONAS LUNDQVIST