Gå till innehållet

Vad ingår i ditt arbete?

Operapubliken märker kanske orkesterinspicienten då han sätter dirigentens orkesterpartitur på plats och före stämningen av instrumenten kollar att alla musiker är på plats. Detta är emellertid bara en liten del av arbetet. Allt siktar på att orkesterns arbetsförhållanden ska vara optimala.

 

Orkesterijärjestäjä Ande Niemi
En orkesterinspicient försäkrar sig om att olika opera- och balettföreställningar ryms i Operans orkesterdike.

Mitt arbete innehåller en hel del fysiskt flyttande av saker och ting men även arbete vid en dataterminal. Nuförtiden har förhandsplaneringen ökat. Vi kollar om produktionerna ryms i vårt orkesterdike.

Vi gör kartor över varje verk med den planerade sittordningen i orkesterdiket. I stora verk och speciellt i ny musik är det fråga om centimeter, eftersom slagverkssektionen ofta är så stor. Ofta är det så att det bara finns en möjlig sittordning och den antecknas på golvet i diket.

Utöver dikets och övningssalens sittordning har vi också hand om de musiker som spelar i kulisserna samt gästspelsföreställningar och -konserter.

Vi sköter också om att beställa pianostämmare och levererar orkesternoterna på notställena enligt sittordningen.

 

Vi jobbar i skift huvudsakligen enligt orkesterns arbetslista och beroende på de aktuella verken. Vi är en grupp om tre personer och organiserar vårt arbete mycket självständigt.

Hur kommer det sig att du jobbar på Nationaloperan?

Jag studerade i tiden estradteknik men studierna blev på hälft, då jag på rekommendation av en vän blev orkesterinspicient för Tapiola Sinfonietta. Det finns ingen utbildning för detta arbete utan jag lärde mig yrket på plats.

På Nationaloperan fick jag en ordinarie tjänst år 2009. Under somrarna är jag orkesterinspicient vid Avantis sommarfestival och konsertkoordinator vid festivalen Musikens tid i Viitasaari. Den nutida musiken är en god motvikt till operan men efter två veckor längtar man igen efter tydliga melodier!

Då och då kan jag hoppa in och jobba för olika symfoniorkestrar. Det gör gott att bryta rutiner och undvika att institutionaliseras. För två år sedan fick jag Finlands symfoniorkestrars förtjänsttecken i brons.

Vi gör kartor över varje verk och med dem planerar vi sittordningen i orkesterdiket. I stora verk och speciellt i nutida musik är det en fråga om centimeter.

Vad är det mest utmanande i arbetet, vad är det bästa?

Den mest utmanande situationen jag varit med om i arbetet var det sicksack formade orkesterdiket på Rovaniemi stadsteater, där vi gästspelade med Albert Herring. Flygeln byttes ut till ett upprättstående piano och jag blev tvungen att lösgöra en lampkupa från väggen så basisten kunde röra på sig.

 

Töissä taidetehtaassa: Antti Niemi

I vårt eget hus uppstår det sällan några problematiska situationer, eftersom allting är noga planerat på förhand. Det mest utmanande är att anpassa stora verk till orkesterdiket.

Jag kom till Nationaloperan för att det är så vansinnigt intressant att arbeta med proffsiga människor. Min dotter Mimosa sjunger i Operans barnkör och min son Olavi sjöng där tidigare och gjorde också ett flertal roller. Det är ett privilegium att i detta yrke kunna jobba med sina barn och att kunna njuta av operakonstens tillsammans! Jag har själv sjungit i Carmen vid operafestivalen i Nyslott 1968.

Vad gör du på din fritid?

I sex år har jag spelat trummor och gitarr i bandet Jolly Roger. Jag har haft över 100 gigs och ett nytt album släpps vid årsskiftet. Mikko Franck gästspelar där vid hammondorgeln.

I tiden arbetade jag också som stagemanager inom jazz- och rocksektor. Jag är glad att haft en bred skala i karriären.

På senare tid har som bisyssla börjat spela in roller animationsfilmer. De olika aktiviteterna balanserar upp varandra och alltid går att tidsmässigt klämma in på operaarbetets villkor.

 

 

Text AULI SÄRKIÖ
Bilder STAFFAN SUNDSTRÖM
Publicerat i tidningen Ooppera & Balettis nummer 1/2015