Kenneth Greves nya verk Kalevalalandet föddes av kärlek till Finland. ”Jag ville skapa ett verk om hur fin den finska själen är. Finländarna stoltserar inte själva med sina fina egenskaper, men för mig som dansk är det lättare att berätta om dem utan att helheten löper risk att bli patriotiskt predikande”, säger Greve.
Balettspektaklet Kalevalalandet som uruppfördes i november 2017 är ändå inte enbart en lovsång till Finland. I detta verk ville Greve också skaka om de förstelnade uppfattningarna om finskheten.
”Finländarna slår ofta vakt om vissa stereotyper i folklynnet. Kalevalalandet behandlar dessa förutfattade meningar på ett roligt sätt. En utomstående synvinkel kan ge finländarna en möjlighet att själva känna igen dem”, säger Greve.
En sak är säker: Kalevalalandet återger inte de bekanta berättelserna ur Kalevala som alla finländare känner. I stället vill Greve fokusera på det land som Kalevala har sina rötter i. Balettspektaklet innehåller vissa centrala scener och gestalter ur nationaleposet, men huvudvikten ligger på Finlands historia och det finska folklynnet.
”Jag vill vända blicken från Kalevala till det verkliga livet. Vad skulle Väinämöinen göra om han hade levt år 1950? Vem är Väinämöinen i dagens Finland, och vad är vår tids sampo?”, frågar Greve och avslöjar samtidigt, att vi redan innan ridån går upp får bekanta oss med ett slags sampo i vår tid.
Kalevalalandets publik får tillfälle att delta i en rundvandring bakom scenen i operahusets kulisser, innan de bänkar sig i salongen.”Operahusets grunder och världen bakom scenen – det är det som varje föreställning hämtar sin kraft ur. Utan backstage skulle ingenting glimra på scenen. Världen bakom scenen är oerhört fascinerande. Vanligen har publiken inte tillgång scenen, för att inte tala om utrymmena under scenen. Nu blir också publiken en viktig del av verket”, säger Greve entusiastiskt.
Vem är Väinämöinen i dagens Finland, och vad är vår tids sampo??
I vår avslutar Kenneth Greve sina tio år som konstnärlig ledare för Nationalbaletten. Hans tidigare verk har varit stora publikhittar. Under de senaste åren tjusades speciellt de minsta i familjen av Snödrottningen och Den lilla sjöjungfrun, som baserar sig på H.C. Andersens sagor. Kalevalalandet riktar sig till en lite äldre publik.
Det nya verket rullar upp på scenen över 10 000 år av Finlands historia med krig, återuppbyggnad och flyttning till städerna. ”Finlands historia är ingen lättsam saga och de tunga erfarenheterna kan inte förbises”, konstaterar Greve. Helheten har tänkts över i samarbete med historiker så att den lyfter fram viktiga gemensamma minnen och historiska händelser.
I förmedlandet av de gemensamma minnena spelar musiken en viktig roll. ”Finland har en ofattbart rik musikkultur. Musiken i Kalevalalandet är bekant för publiken och talar säkert till känslorna”, lovar Greve.
Vad antalet medverkande beträffar är Kalevalalandet en av Nationalbalettens största uppsättningar genom tiderna. Här medverkar över 80 dansare, Nationaloperans kör och orkester och gästspelande stjärnor, såsom den legendariske dragspelaren Kimmo Pohjonen samt den berömda gruppen Värttinä.
Stort är även verkets ämne. Kenneth medger att spektaklets dimensioner ibland rent av förskräckte honom: ”Jag hoppas att folk som kommer för att se verket småler, skrattar och gråter. Och känner igen sig själva och sitt oerhört härliga land.”