Gå till innehållet

Kalevalalandet handlar om Finlands historia och om finländarna. Föreställningen bygger på några av vändpunkterna i landets historia.

Inlandsisen drar sig tillbaka

Under den senaste istiden täckte inlandsisen, då den var som störst för över 20 000 år sedan, hela Fennoskandia och Östersjön. Inlandsisens reträtt och dess smältvatten formade det finska landskapets relief och skapade karaktäristiska former på jordytan såsom Salpausselkä och andra åsar. Även rundhällar och jättegrytor slipades och urholkades av smältvattnet. Inlandsisen drog sig tillbaka från södra Finland för ca 11 500 år sedan.

De första finnarna

De första finnarna kom förmodligen till Finland för ca 10 900 år sedan, då norra Finland ännu var täckt av inlandsisen. De var förmodligen jägare som till en början stannade kvar i Finland bara under somrarna och flyttade längre söderut under vintrarna. Bland de minnen som den tidigaste befolkningen lämnat efter sig finns bl.a. yxor och mejslar, som man har hittat vid arkeologiska utgrävningar. Från tiden för ca 7 000 – 5 000 år sedan har även lerkärl, skidor, slädar och fiskeredskap bevarats.

Finland en nation bland alla nationer

Från 1100-talet till början av 1800-talet var det nuvarande Finland Sveriges östra riksdel. Finland utgjorde inte någon egen nation och hade ingen klart definierad gräns med resten av Sverige. Kännetecknande för området var att folkets breda lager talade finska medan svenskan användes som officiellt språk. Vid kusterna talades däremot huvudsakligen svenska och i de norra delarna av det nutida Sverige finska. Då Finland kom under rysk överhöghet år 1809 bildades ett autonomt storfurstendöme med omfattande självstyre. Finland blev en nation bland alla övriga nationer.

Det nationella uppvaknandet och Snellman

Finland fick sin autonomi under ryska tiden och då vaknade inom universitetskretsar intresset för det finska språket och dess ställning. Till de mest betydande förespråkarna för finskan hörde författaren och statsmannen J. V. Snellman som på 1840-talet förklarade, att Finland var andligt och materiellt efterblivet. Då folkets eget språk inte var landets bildningsspråk, kunde ingen nationalanda uppkomma i landet Till Snellmans bragder hör ibruktagandet av den finska marken 1860 och byggandet av en järnväg från Helsingfors till Tavastehus och till S:t Petersburg på 1860-talet samt en ny språklag undertecknad av kejsaren enligt vilken också finska kunde användas i officiella sammanhang.

Runeberg och Vårt land

Johan Ludvig Runeberg som kallas för landets nationalskald skapade på 1830- och 1840-talen en idealiserad bild av Finlands folk och natur. Med bl.a. Fänrik Ståhls sägner (1848) förstärkte han finländarnas känsla för fosterlandet. Runeberg skrev på svenska och de flesta av hans verk översattes mycket snart också till finska. Vårt land, den första dikten i Fänrik Ståhls sägner, tonsattes av Fredrik Pacius. Vårt land liksom även den finska översättningen Maamme-laulu blev under den nationella väckelsen den mest populära sången i våra folkskolor och därmed även Finlands nationalsång.

Lönnrot och Kalevala

Språkforskaren Elias Lönnrots arbete hade en väldig betydelse för utvecklingen av det finska språket på 1800-talet. Lönnrot redigerade flera lexikon, översatte psalmer till finska och gav ut landets första finskspråkiga tidskrift. Bäst känd är Lönnrot för att ha sammanställt det finska nationaleposet Kalevala. Han företog flera resor till bl.a. Karelen, där han samlade upp dikter. Han organiserade dem och försökte ge dem en tidsmässigt logisk ordningsföljd genom att kombinera olika dikter och skriva egna tilläggsverser. På detta sätt lyckades han göra berättelserna i Kalevala sammanhängande. Lönnrot trodde själv att händelserna som folkdikterna beskrev hade verklighetsbakgrund. Den första upplagan av Kalevala utkom år 1945.

Canth, kvinnornas ställning och folkskolan

Under sin karriär mot slutet av 1800-talet skrev Minna Canth ett imponerande antal tidningsartiklar, teaterpjäser och noveller. Band annat med dem utövade hon ett stort inflytande på kvinnans ställning och på den finskspråkiga utbildningen. Canth tog aktivt del i kvinnosaksrörelsen, vars mål var bl.a. rösträtt för kvinnorna. Finland var det andra landet i världen där kvinnorna fick rösträtt och rätt att ställa upp i val år 1906. På Canths tid utvecklades också grundutbildningen i Finland. Alla medborgare erbjöds möjlighet att gå i folkskola och läroplikt infördes i Finland 1921.

Skogsindustrin

Utvecklingen av skogsindustrin lade grunden för industrialiseringen i Finland. Ännu i början av 1800-talet användes trävirke närmast som byggnadsmaterial och brännved, men i mitten av 1800-talet började man flotta timmer och de ångdrivna sågverken lade grunden för industrialiseringen. På 1860-talet gav ryska kejsaren order om ekonomiska reformer och tack vare järnvägarna och kanalerna blev det möjligt att grunda pappersfabriker. Fabriker som använde sig av slipmassa och cellulosa som råvara grundades i närheten av flottleden och vattenkraftverken. Pappersindustrin har sedan 1800-talet varit den finska exportindustrins hörnsten.

De gamla imperiernas fall och förtrycksperioden

1800-talets stora multinationella kejsardömen Österrike-Ungern och Ryssland knakade i fogarna vid sekelskiftet, då minoritetsfolkens nationalistiska strävanden blev starkare. Finland hade under ryska tiden fått en omfattande autonomi, men under förtrycksperioderna 1899–1905 och 1908–1917 försökte ryska kejsardömet förstärka och förenhetliga riket genom att förryska Finland på många sätt. Under den första förtrycksperioden upplöstes den finska armén och finnarna inkallades till militärtjänstgöring i ryska förband. Den enväldige generalguvernören Bobrikov arresterade och deporterade sina motståndare och lade ned tidningar. Under den andra förtrycksperioden förlorade Finlands senat och riksdag nästan all lagstiftande makt och de ryska medborgarna i Finland fick samma rättigheter som finländarna. Första världskriget ledde till att kejsardömena Österrike-Ungern och Ryssland föll, nationalstater uppkom och genom ryska revolutionen grundades Sovjetunionen. Förtrycksperioden slutade i och med Finlands självständighet.

Inbördeskriget

Finland förklarade sig självständigt i december 1917, vilket ledde till en maktpolitisk och militär kris som kulminerade i januari 1918, då inbördeskriget bröt ut. Krigets parter var senatens eller regeringens vita trupper och folkkommissariatets röda garde som kämpade mot regeringen. Under kriget anklagade båda sidorna varandra för terror och grymheter. Efter de vitas seger dog ännu många röda soldater i hunger och sjukdom på fångläger. Inbördeskriget fördjupade folkets tudelning som först senare så småningom började utjämnas, då hela nationen i vinterkriget enades för att försvara landet mot Sovjetunionen.

Vinter- och fortsättningskriget

Efter en fredsperiod på bara 20 år hamnade Finland i krig mot Sovjetunionen år 1939. Folket som splittrats av inbördeskriget blev enhetligare och det lilla Finland blev också ute i världen känt för sin sisu. Kriget ledde emellertid till stora landöverträdelser i Karelen. I fortsättningskriget 1941–44 sökte Finland med stöd av Tyskland kompensation för de förlorade landområdena. Efter ett långt ställningskrig tvingades Finland dra sig tillbaka undan den ryska storoffensiven. Landet fick ge sig till slut och fredsvillkoren var hårda.

Frontmannahusen

Efter andra världskriget rådde stor bostadsbrist i Finland. Befolkningen som evakuerats från de förlorade områdena måste utplaceras på nya hemorter och den generation som växte upp under kriget behövde nya bostäder. En lösning på bostadsproblemet var en viss typ av hus som byggdes på eget initiativ med beaktande av den skriande bristen på förnödenheter. Ett frontmannahus är ett 1½ vånings trähus med sadeltak. Ca 300 000 sådana hus byggdes runt om i hela landet. Ända fram till 1960-talet var detta den mest anlitade modellen för nybyggda hus på landet och i förstäderna.

Dansbanor

Fenomenet dansbana omnämns för första gången på 1870-talet. Tidigare dansade man på landet bl.a. i stugor och på bryggor – och till och med på jämna gräsmattor och berg. I allmänhet dansade man under bar himmel men på 1950-talet ersattes de gamla banorna av täckta paviljonger. På 1950-talet kan det ha funnits hela 800 dansbanor runt om i landet. De flesta av dagens dansbanor härstammar de facto just från 50-talet. I Finland dansade man oftast foxtrot, tango, vals och humppa samt nuförtiden också rock n’ swing, exempelvis jive. På dansbanorna ackompanjerar en levande orkester och då den håller paus kan man spela dansmusik på grammofon.

Flyttning från landsbygden

Jord- och skogsbruket mekaniserades och fastigheterna blev större. På 1950-talet ledde detta till en allt större flykt från landsbygden till städerna. Därmed blev det också allt sämre med servicen på landet. Arbetsplatser försvann inom jord- och skogsbruket vilken berörde över en halv miljon finländare familjerna medräknade. Denna strukturella förändring har sagts vara den mest dramatiska i hela Europa. Flyttvågen riktade sig främst till de större städernas förorter i södra Finland samt till Stockholm och Göteborg. Den kraftigaste flyttvågen avtog under 1970-talet men flyttningen till städerna pågår fortfarande.

Finsk design och arkitektur

Den finska designen blev ett känt begrepp i världen i synnerhet tack vare förstklassiga bruks- och konstföremål skapade av formgivare på 1950-talet. Inom textil och klädbranschen grundades Marimekko av Armi och Viljo Ratia och blev världsberömt inte minst då t.ex. amerikanska presidentfrun Jacqueline Kennedy klädde sig i Marimekkos produkter. Samtidigt blev också den finska arkitekturen världsberömd med Alvar Aalto i spetsen. Aaltos och hans kollegers design präglades av funktionalism, nyskapande och utveckling av byggnadstekniken.

Kekkonen, Kekkonen, Kekkonen…

Urho Kekkonen var republikens president i över 25 år 1956–1981 och hans största gärning anses vara det förtjänstfulla sättet att sköta relationerna österut under det svåra kalla kriget. Å andra sidan var Kekkonen ovillig att kompromissa och kväste ofta sina motståndare inom inrikespolitiken med hårda nypor. Han kritiserades också för att ha utnyttjat Finlands svåra ställning för egen politisk nytta. Tack vare sin karisma, skrupelfrihet och popularitet samt det känsliga politiska läget hölls Kekkonen vid makten exceptionellt länge. Han hade stöd av en betydande majoritet och fick till slut fortsatt mandat utan val. År 1981 tvingades han att avgå av hälsoskäl.

Stora namn inom idrotten

För finländarna liksom många andra folk har varit mycket stolta över sina framgångar i internationella idrottstävlingar. Långdistanslöparen Hannes Kolehmainen sprang in Finland på världskartan med tre guld- och en silvermedalj i de olympiska spelen i Stockholm 1912 – redan före Finlands självständighet. Efter kriget har Finland kunnat hylla ett stort antal idrottshjältar från långdistanslöparen Lasse Virén till skidåkaren Marja-Liisa Kirvesniemi och från rallyföraren Timo Mäkinen till spjutkastaren Tero Pitkämäki. Det efterlängtade världsmästerskapet i ishockey fick Finland 1995 och en andra gång 2011. Till några av landets egna mera underhållande idrottsgrenar hör käringkånk och stövelkastning.

Finländska hitmelodier och eurovisor

Den finska schlagermusiken är delvis påverkad av den slaviska musiken men också många västeuropeiska schlageröversättningar nått högt upp på den inhemska schlagerhimlen. Sedan 1970-talet började den inhemska rockmusiken, Suomirock, bli ett begrepp och på 2000-talet har många finländska rockband blivit berömda ute i världen. Katri Helena som har kallats för den blåvita rösten har gjort en imponerande schlagerkarriär med början på 1960-talet. En mera originell inhemsk schlagergenre representeras av bl.a. Irwin Goodman, vars bästa år inföll på 1970- och 1980-talen. Finländarna har sedan 1960-talet visat stort intresse för Melodifestivalen eller Eurovision Song Contest, trots att landet i årtionden varit känt för sin dåliga framgång i sångtävlingen. Med sina skräckelement gjorde slutligen heavy metal-bandet Lordi slag i saken och gav Finland en första seger i Melodifestivalen 2006.

Finsk IT-framgång

Finlands internationella affärsverksamhet vändes upp och ned på 1990-talet, då pappersindustrins betydelse började avta och många företag som grundade sig på handel med Sovjetunionen förlorade sin marknad. Det nya flaggskeppet blev Nokia, som år 1998 blev världens största tillverkare av mobiltelefoner. På 2010-talet blev konkurrensen kring smarttelefonerna allt hårdare och Nokia förlorade sin ledande ställning. Nya finländska framgångsrika exportprodukter har skapats av bl.a. spelföretag såsom Rovio, vars mobilspelserie Angry Birds med tillbehör har blivit världsberömd under 2010-talet.

Tillsammans är vi starka

Då Finland gled in i det nya århundradet, började nya hotbilder göra sig gällande. Klimatförändringen smälter glaciärerna och vattenytan stiger. De nya klimatförhållandena gör urgamla jordbruksområden obrukbara, vilket även kan leda till klimatflykt, varvid folk börjar söka sig till svalare områden på nordligare breddgrader. Många oroligheter och krig tvingar människorna att röra på sig och söka skydd på annat håll. Den lokala befolkningen blir allt mer internationell. Starkt är det folk som lyckas hitta en gemensam väg och få kraft ur individuella olikheter. Låt oss tillsammans önska alla finländare VÄLKOMNA till det nya seklet!

 

Text JUSSI ILTANEN
Svensk översättning JAN GRANBERG